Måndag 15 april 1935

Gold Diggers 1935

Den 15 mars detta år kom den berömda musikalen Gold Diggers 1935 ut i Amerika. En man vid namn Busby Berkeley är skaparen till denna fantastiska show. Det talas om att det inte hade så stor roll om flickorna i musikalen kunde sjunga eller dansa, huvudsaken var att de var fagra. För Berkeley är inte individen viktig utan det är masseffekten av alla flickor han vill åt, i hopp om att ge publiken en maximal skönhetsupplevelse.

I föreställningen bjuder Berkeley på långa linjer av dansande fagra flickor som håller långa bananer i händerna. Det sägs även att det inte bara är flickorn som dansar utan även mängder av pianon och inte nog med det under föreställingen exploderar kanoner som sedan förvandlas till gungstolar.  Många tror att Busby Berkeley är tokig men det kanske krävs en tokig man för att skapa en sådan fantastisk show.

Just nu visas musikalen i Amerika men i vi som arbetar på "Pralinens Veckojournal" är glada att kunna ge er svenskar och läsare en glimt in i Berkeleys makalösa värld. Ni kommer inte att tro era ögon, ni kommer tro att ni drömmer.

Innan ni får drömma er bort måste ni, våra kära läsare, få ta del av handlingen. 

På en lyxig hotell scen sätter regissör Nicoleff upp en show för att få pengar till att betala sina räkningar. Fru Prentiss, som sponsrar showen vill att hennes dotter, Ann, ska gifta sig med miljonären T. Mosely Thorpe, men Ann blir förälskad i Dick Curtis, medan Dicks flickvän gifter sig med Anns bror Humbolt. Men hotell sekreteraren Betty finner en väg för att undvika svårigheterna med gamla Fru Prentiss...

Söndag 14 april

Vänd vacker rygg åt världen.

1) Sitt ned med böjda knän och benen en fot skilda åt, en hand om vart knä. Sträck er uppåt och bakåt, bröstet ut, skuldrorna raka, ansträng sätesmusklerna. Vila sedan. Böj er framåt med rund rygg, ingen spänning i sätesmusklerna. (Först 4 ggr., så vila, så 12 ggr.)

2) Ned på alla fyra, rak rygg, huvudet upp, fingrarna skola vara riktade mot varandra. Böj ned huvudet och drag upp höger ben till bröstet. För så ut höger ben bakåt uppåt. Böj samtidigt armbågarna, håll upp huvudet, rak rygg. Sänk kroppen, så att bröstet nästan vidrör golvet, återtag så den första ställningen och utför rörelsen med vänster ben (3 ggr., vila, 8 ggr).

3) Sitt med högra benet uppdraget till bröstet, det vänstra rakt, händerna om knäna. Rulla bakåt med vänster fot över huvudet och återtag så sittande ställning med alldeles rak rygg och huvudet högt. Knäet användes som hävstång och att stärka ryggen. Sätesmusklerna skola vara indragna, bröstet utskjutet. Första rörelsen 3 ggr., så vila, så andra benet 3 ggr., så vila. Tillsammans 12 ggr.

4) Stå på knä, spänn av huvud och rygg, låt armarna hänga lösa och böj er framåt så långt det går. Börja att resa er uppåt genom att använda de nedre ryggmusklerna, drag sedan långsamt upp bålen. Res er samtidigt upp från knäsittande ställning. Armarna skola under tiden långsamt föras uppåt med slutlig ställning som på 4 b, huvudet litet bakåt, armarna åt sidan och nackmusklerna ospända (drag inte upp skuldrorna). Återtag första ställningen (3 ggr., vila, så 9 ggr.).

5) Sitt med benen utsträckta, händerna på golvet. Inte spända knän. Sätt händerna stadigt i golvet och lyft er. Sträck ut bröstet, drag in sätesmusklerna, höj huvudet. Rörelsen skall kännas mellan skuldrorna och o korsryggen.

6) Lägg er raklång på golvet, ansiktet nedåt, vänster fot riktad bakåt, höger knä under bröstet, armarna sträckta framåt utan spänning. Börja långsamt resa ryggen, drag in sätesmusklerna, men håll huvudet nedåt hela tiden. Fortsätt att resa kroppen uppåt och låt tyngden komma på det utsjkutande knäet. Sträck kroppen  uppåt från höger knä och tag vikten från vänster knä och benet litet uppåt. Huvudet och den övre delen av bröstet skola vara riktade uppåt så mycket som möjligt och armarna utmed sidorna med handflatorna uppåt Återtag så den  första ställningen och drag så fram vänster knä (4 ggr., vila, 8 ggr.).

Torsdag 11 april 1935

När ni vill se bra ut

Första rådet - till gamla och unga, som vilja se så bra ut som möjligt - är: håll huden ren, håll magen i gång. Glöm aldrig att på kvällen göra ren ansiktet antingen med tvål och vatten eller med fett, om ni ej har mycket fet hud, och oftare på sommaren än på vintern.

Men så kanske ni utom den dagliga vården också behöver något litet försköningsmedel utom puder (för vi räkna väl knappt puder som försköning), läppsmink, och kanske något för ögonhåren och möjligen rouge. Kom ihåg inga distinkta fläckar, utan förtona det alltid och hur ni skall lägga rouge framgår av bilderna. det runda ansiktet tål färgen mer framåt, på det långlagda ansiktet lägges det längre bort och högre upp och på det tredje ansiktet med utstående kindkotor lägges det långt bort uppåt tinningen. egentligen skulle det ansiktet visats i profil, rougen förtonas utmed kindkotan uppåt tinningen.

Kom också ihåg att samma färg på rouge ej passar alla. Den blonda har rouge i rosafärg: mörka med blek hy har också rose men de med olivfärgad hy djupt rött. Rödhåriga ha tangerinefärg om de ha bruna ögon, men korallfärg om de ha blå. De som ha brunt hår och blek hy ha djupt rött om de alla skola ha något, och de som ha mörkare hy ljusare rött eller tangerine. Hur man skall applicera rouge? Marlene Dietrich råder att först krama upp n bomullssudd och sedan doppa den först i krämburken och sedan i sminkburken. Andra taga först på kräm, därefter puder, så rouge och så puder igen.

Så munnen. Massera den i sin helhet med fett, torka bort det, smörj så in den försiktigt med fett i precis de konturer som läppsminket skall läggas och sätt så på läppsmink.

På kvällen får ögat mera glans om man med en med vadd omlindad trästicka försiktigt lägger litet fett längst in i ögonvrån. Färgar ni ögonbrynen har ni i allmänhet svart färg, men mörkt brun om ni har brunt hår och mörk hy, eller om har svart hår och olivfärgad hy eller om ni är rödhårig med bruna ögon.

Så till puder. Är ni blond med god färg köttfärgat puder, är ni blond och blek rose puder. Har ni brunt hår och blek hy rachelfärgat puder, har ni mörkare hy persikofärgat. Är ni rödhårig med bruna ögon aprikos- eller bananfärgat puder, har ni blå ögon, pärlfärgat. Är ni mörk med blek hy starkt gräddfärgat puder, har ni olivfärgad hy persikofärgat puder.

Det runda ansiktet

Det långlagda ansiktet

Ansiktet med utstående kindkotor

Onsdagen 10 april 1935

Konsten att äta

Konsten att äta är oerhört viktig. Om ni skulle kunna tala alla språk eller annars vore en brunn av bildning, så vore det allt förgäves, höllo vi på att säga, om ni ej också kunde äta på det sätt som anses som det rätta nästan över hela världen.

Först några allmänna regler ifråga om gott matskick. Håll alltid munnen sluten då ni äter, prata således inte aldrig, när ni har mat i munnen. Spreta inte ut med armbågarna, grannarna på ömse sidor skola också ha plats. Skjut in stolen ordentligt under bordet, så ni inte sitter krokryggig. Lägg servetten tredelad, som den är, på knäet, veckla ej upp den helt och sätt den aldrig innanför kragen. Gnugga inte munnen med servetten, torka er bara helt lätt. Ät inte för fort och börja i vanliga fall inte att äta förrän värdinnan börjat. 

På bilderna ser ni i stora drag hur man skall äta. På bilden här nedan visas hur man håller vinglaset och hur sked, kniv och gaffel m.m. läggas, när man har ätit. 

Soppan ätes med sidan av skeden.

Nedan ser ni hur man undan för undan skär köttet och lägger på gaffeln, som skall vila på tallriken, potatis, grönsaker och sås, innan den föres i munnen. 

Fisk ätes aldrig med stålkniv, finns ej fiskkniv, ätes den med en gaffel och en brödbit som hjälp eller hellre två gafflar.

Frukt hålles ej i handen då den skalas och urkärnas utan skall ätas som på bilderna till höger,  och banan äter man som på bilderna till vänster.

På vis äter du en apelsin.

Kärnor spottar man ej utan lägger dem på fruktgaffeln eller i handen.

Efterrätt ätes nu ofta med både gaffel och sked, den förra i vänster, den senare i höger hand. 

Kom slutligen ihåg att kaffeskeden ej får stå kvar i koppen. Snurra ej runt koppen för att få med allt sockret 17.

Tisdag 9 april 1935

Oss emellan          

Såg i kalendern att "Otto" har namnsdag idag. Gamle vildkatten på gården, den rackarn, heter "Otto". Borde kanske ställa ut en skål med mjölk men jag är lite rädd att han dröjer sig kvar och det vore inte bra för katterna mina. 

Idag gick solen upp kl. 4.56, det är ljuvligt att det äntligen är lite ljust ute. Det känns lite lättare att få sysslorna gjorda när solen är tidigt framme och värmer upp stentrappan till huset, där jag brukar börja dagen med en kopp kaffe.

Snart är det påsk, bara 10 dagar kvar till långfredagen och min årsdag, då jag, Fröken Pralin, bliva 40 år. Då kommer det att ställas till med stort kalas i stugan vill jag lova.

Nej, nu måste jag ta tag i sysslorna som väntar. Jag måste också planera middagen som jag, som den okunniga husmoder jag är, skall laga för några väninnor på torsdag. Jag har tänkt ut en matsedel som främst är baserad på konserver men en del saker måste jag göra själv och enligt köksalmanackan skall jag klara av det!

MATSEDEL

Smör, ost, rädisor

Gravad strömming

Soppa på gröna ärtor

Kalasfiskpudding med champinjonstuvning

små stekta oxiléer med maaderiasås

Halvfransk potatis

Haricots-verts i smör

sockerskorpor med frukt

Kom nu ihåg att ni har... "apelsin och ägg att tänka på. Naturligtvis har ni uppskrivet, hur mycket apelsiner till saft och marmelad m.m. som ni konserverade sista året och hur det räckte, samt även hur många tjog ägg ni lade in i vattenglas.

En annan sak. Ni tänker väl också på malen och gör stor rengöring i garderoberna. Det är ju tidigt att peppra ned allt. Välj en solig, blåsig dag för vädringen. Malen hatar sol och rörelse!

En del kläder kanske redan kan läggas i mallårarna, en del ges bort - det är lika gott att nu se öer sådant so senare. När ni har kläderna ute på vädring  - glöm ej heller byrålådornas skatter - så planera litet för sommarkläderna. Kan det gamla användas? Skall det tvättas, färgas? Ordna allt sådant i tid, ty i maj börja sömmerskebekymren m.m. och då är det bra skönt att ha allt planerat  (Husmoderns Almanack 1935) ".

Tankar ifrån en Fröken till en annan.

1935

Ni är fet - hur skall Ni kläda Er?

Nu beror det ju på, hur fet ni är. en mycket fet person skall kläda sig på annat sätt än en bara fetlagd dam. så kan t.ex den sistnämnda sy sig kläder, där midjan syns - men det får vara en skicklig sömmerska! - den mycket feta skall aldrig visa sin midja eller rättare det parti, där den borde sitta. Hon skall alltid bära en klänning med jacka eller cape, som döljer midjepartiet, och helst inte slutar för tidigt, en bit på höften bör också döljas. Även den inte så feta men dock ej slanka damen gör klokt i att till vardags hålla sig till jackklänning och sy den i samma modell ungefär år ut och år in. Den kan sys av henne själv eller någon enklare sömmerska. Och spara sina pengar till finare kläder, där midjan får synas. I allmänhet skola feta t av det och det kan undvika skärp, alltså jackan skall ej sammanhållas med skärp utan falla ganska löst, däremot kan den ej så feta ha ett skärp om blusen under jackan, det syns så litet av det och det kan se klätt ut. Undvik trikåtyger och stickade saker. Hur vacker en stickan jumper än är, så passar den ej den fetlagda av någon grad. Hon får sticka scarves m.m.

Undvik ljusa tyger och blanka ytor, om ni är klok går ni alltid i mörkt. Ni skall också undvika söta tyger och färger och rutiga tyger. det är dock ett misstag att tro, att inte en fet dam kan om sommaren bära en blommig klänning, huvudsaken är bara att blommorna gå i varandra, inte bilda distinkta bollar! Gör alltid kjolarna så långa som möjligt, till kvällsbruk släpande. Dela av bredden på bröstet genom ej för distinkta veck, slag. Två parallella linjer från halsen till fållen fram och bak är utmärkt. Urringningen i spets fram -  och bär ingenting som gör halsen kortare. Börja halsringningen litet längre ned än den egentligen borde börja. Bär aldrig  åtsittande kläder, allra minst ärmar. Den lilla capen över axeln, som brukats nu några år, borde alltid vara modern just för de feta. I modetidningen Modet får ni utmärkta uppslag till modellen efter era egna mått. Bilden i halvfigur är medtagen för att visa att distinkta veck m.m. som här ej göra bysten mindre stor och att ärmsömmen skall döljas.

Husmoderns Köksalmanack