Tisdag 14 maj 1957

Insändare

Jag är trött på James Dean

En sak är att tala och skriva om skådespelaren James Dean, en annan att bygga upp en osund myt kring honom.

- Har ni hört det sista? Det hade vi förstås inte.

- Jo, James Dean´s "Christmas in Heaven". Ju längre tid det går sedan James Dean dog, dess värre blir det  här. Här ges ut böcker och diktas visor över en skådespelare. Han används i reklam, det säljs så miniatyrlikkistor till hans minne och varje dag vallfärdar 500 tonåringar till hans grav och tillber honom. Det hela är så osunt och äckligt och någonstans borde man verkligen sätta stopp för det.

- I Sverige har det inte gått så långt än men det är på god väg. "Balladen om James Dean" på skiva har släppts ut här. Och enbart det tycker jag är tillräckligt.

- Visserligen var han en god skådespelare, det kan vi aldrig ta ifrån honom. Och så hade han något i sig som personifierade allt  som alla tonåringar känner, känslan av att vara jagad, han som ständigt är på flykt, som det så vackert heter i alla de tidningsartiklar som nu finns i svenska tidningar. Och så vågade han struntade han i alla regler som vanliga människor måste finna sig i att leva efter. Inte för att jag nu tycker det är så dyrkansvärt men det tycker man tydligen  på annat håll, främst då i Amerika. Men för att de flesta ungdomar är i revolt, så får väl  det ta sådana här våldsamma, rent osunda uttryck som just myten om James Dean tar.

- Ja den myten måste man ta död på nu. Man kan knappt slå upp en tidning utan att där står något om denne kille, med blick som ett sårat vilddjur och otämjd kraft i rörelser. Man kan inte gå förbi en tobakskiosk utan att olika böcker om James Dean ligger i skyltfönstren. Och sådana vansinniga böcker! "James Deans return" och sådana där saker. Jag har till och med hört att just detta med övertro har börjat bli business, för 25 dollar eller något sådant kan man genom ett medium få tala med James Dean.

- Varför stoppar inte vuxna och som man tycker sansade människor allt detta larv? Eller är det helt enkelt bara fråga om affärer.

- Ja, att hans filmbolag nu vill göra sig pengar på honom, det kan man kanske förstå. Men allt det andra. Och här i Sverige har han ju inte blivit så våldsam populär förrän nu. Jag menar... visserligen fick han fina recensioner och visst skrevs det en massa om honom. Men nu? Jo, nu heter det : Jag var James Deans bästa vän, eller Kvinnorna kring Jimmy. En sak är att tala om skådespelaren James Dean, en annan sak är att på mystiska vägar försöka förklara och skriva  en massa saker som kanske inte alls är som de ska vara. Och ingen kan ju nu efteråt säga att det eller det är riktigt. När nu de ansvariga märker detta intresse, det osunda intresset, för honom, så anser jag att de istället skulle försöka få fram någon annan, någon ny skådespelare. inte för att svärta ned James Dean utan för att ta död på myten om honom.

---

- Tycker inte ni också att de människor som stod honom närmast, verkligen tyckte om honom, i stället för att  för att skriva en massa larviga artiklar om honom, skulle försöka stoppa den lavin som kommit i rullning? Om inte annat så för att han själv säkert minst av allt velat att det skulle bli på det här sättet?


Insändare okänd.

Torsdag 3 maj 1951

2 SÄTT att bryta servetter

När det skall vara fint

Lägg servetten i tre delar.

Vik ner högra halvan från mitten så här...

Och nästa halva på samma sätt

Vik upp de båda nedersta kanterna i jämn kant med servettens första tredubbla vikning...

...och böj den samman och stick in vänster flik i den högra.

Och när det skall vara särskilt fint

Lägg servetten mitt itu...

...Vik de båda nedre kanterna 1 och 2 upp mot första vikningen men två fingerbreddar under kanten.

Sevetten ser nu ut så här. Lägg nu jämna "dragspelsveck" och tryck till dem hårt.

Drag nu ut de båda lägre yttersidorna i flikar i varje veck.

Och vik till sist också ner överkantens toppar i likadana veck. 

Pressa till hårt och ställ upp servetten till en solfjäder.

Torsdag 3 maj 1951

En lektion om ägg

Hur mycket ägg betyder i hushållet lärde vi oss minsann under sista kriget, då en hemlagad sockerkaka med riktiga ägg i, blev verklig kalasmat. Men under den tiden lärde sig också hönsägarna att få fram bättre och större ägg och ägghandelsorganisationerna att förbättra lagringen.

Att ägg har högt näringsvärde vet nog alla och särskilt gulan är rik på A- vitamin. En rå äggula uppvispad med porter (som har hög malthalt) en gång om dagen, är därför en gammal god huskur, som förtjänar at inte glömmas bort.

Kan ni koka ägg - och varför spricker skalen så lätt under kokningen?

Löskokt 3,5 - 4 minuter, hårdkokt 10 minuter - de vet ju en barnunge. - Men ändå så händer det, att vi inte får det just så där "lagom" som vi vill ha det. Då kan det bero på, att ni inte genast har kylt av de färdigkokta äggen i kallt vatten. Kokningen har då fortsatt inom skalet och gulan har dels blivit hård - dels mörk. En omedelbar och hastig avkylning, är därför viktig. Men koktid för ägg beror också på, hur pass färska äggen är. Nyvärpta lämpar sig varken till kokning eller konservering. Först då ägget år 10 timmar gammalt har nämligen vitan stadgat sig. Dessförinnan är den vattnig och skär sig i upphettning. 

Att skalen spricker kan naturligtvis bero på extra sköra skal, men lika ofta på att äggen kokats i för mycket vatten och i för stor kastrull. Några skedar salt i vattnet brukar förhindra, att skalen spricker.

Att konservera ägg lönar sig särskilt, om man kan komma över fina, färska ägg. Men när är bästa tiden? - På våren, anser nog de flesta, men vet kanske inte då, att dessa ägg visserligen har en mycket fin smak, men att de inte lämpa sig så bra för en längre tids förvaring.

Höstäggen, värpta under september, oktober och början av november har kraftigare gulor med vacker färg, bättre skal och större hållbarhet.

Om äggen är färska undersöker man lätt genom att lägga ned dem ett i sänder i en 1- liters glasburk med kallt vatten. Sjunker ägget till botten och lägger sig på sidan r det färskt, ställer det sig på längden med breda ändan något höjt, är det inte fullt färskt, flyter det, är det dåligt. Ett annat sätt att pröva är, att varsamt skaka på det råa ägget: skvalpar det, är det ej färskt. ett tredje och kanske mest pålitligt sätt, är att i mörkt rum genomlysa varje ägg framför ett brinnande ljus. Är ägget klart är det friskt; syns en liten rörlig skugga, kan det vara bra nog till snar förbrukning men inte till förvaring. Är skuggan större eller ägget helmörkt, är det antagligen skämt.

Tvätta aldrig rent ett ägg med vatten och borste innan det konserveras. tag hellre vanlig matättika eller fuktat salt och en tuss kökspapper, och gnid äggen därmed, om de är mycket smutsiga.

Vattenglas är det enklaste och mest vanliga förvaringssättet. Ställ äggen i en stenkruka med spetsiga ändan neråt. Då krukan är full, hälles en blandning av 1 del vattenglas och 9 delar kokt, kallnat vatten över. 1 iter vattenglas + 9 liter vatten räcker till ca 150 st. ägg. Om ert vatten är särskilt kalkhaltigt eller järnhaltigt, å koka istället upp regnvatten och blanda det med vattenglaset, när det kallnat.

På många ställen på landet använder man fortfarande det urgamla sättet att gnida varje ägg med något fett, t.ex. en färsk fläsksvål. ett ännu äldre sätt är att lägga dem i siktad, torr aska. Hur som helst, så gäller det att göra äggen lufttäta. Till konservering bör äggen vara dagsgamla, men inte mer än 1 vecka gamla.

Om vattenglaset ibland inte stelnar. tro då inte att konserveringen har misslyckats för den skull. har den däremot blivit illaluktande bör man ta upp alla äggen, spola dem under rinnande vatten och låta dem torka. Lägg sedan ned dem i nyblandad vattenglas. Äggen brukar inte ha tagit någon skada, men bör ändå inte gömmas för länge efter detta.

Ägg som frusit bör användas rätt snart. Tina upp dem genom att lägga dem i ett stort fat med kallt vatten. 

Överblivna äggulor kan förvaras täckta med litet matolja.

Överblivna äggvitor håller sig bättre än gulorna, särskilt om man har dem i en lockburk som ställes kallt. 1 äggkopp ovispad vita = 1 äggvita.

Onsdag 2 maj 1951

Sköna Maj

Sallad och andra gröna vårprimörer kan vi nu snart få till överkomligt pris. Men vet ni, hur man håller dem fräscha, om man vill förvara dem några dagar? - Bästa sättet är att antingen linda in dem lufttätt i fuktigt smörpapper och lägga dem på kallt ställe, eller också att spola av dem under kallt vatten och lägga dem utan vatten i en burk med skruvlock, som sedan får stå kallt, och mörkt. De kan då hålla sig fina i flera dagar, men finessen med dessa förvaringssätt är just att luften utestängs.

Visste ni förresten att man aldrig skall placera rädisor, som måste stå någon dag, med rotdelarna i vatten? Det rätta är att vända dem upp och ner, så att blasten får uppsuga vattnet.


Har ni något dyrbart pälsverk, så lämna helst bort det till sommarförvaring. Ty även om ni kan skydda det hemma från mal, kan ni inte uppnå den rätta kyliga temperaturen.  Den torra, värmen i en garderob sommartid gör nämligen så småningom skinnet torrt och skört.


Vårtrött? - Drick då saften av 1 citron - i varmt eller kallt vatten, med eller utan socker. Redan efter någon vecka, kommer ni att känna er bättre.


Segt kött som skall stekas penslas med färsk citronsaft. Låt sedan köttet ligga i 15 min, på varje sida med den penslade sidan uppåt. Segt kok-kött: 1/2 tsk bikarbonat per liter spad och tillsatt vid kokningens början brukar göra underverk.

Se nu till att njuta av det fina vårvädret/ Fröken Pralin

Husmoderns Köksalmanack 1951

Onsdag 1 maj 1935

Oss emellan

Varför tar ni inte semester vart år, kära husmor? Säg inte att ni inte har råd, semestern är en kapitalplacering, man har råd till den  -  utom naturligtvis i alldeles särskilda fall. Ni måste för att förbli andligt spänstig komma hemifrån något litet, en vecka, två, tre, det beror på tid och lägenhet. Även en vecka gör underverk. Och helst skall ni inte bära hus och hushåll och man och barn med er. Men det kanske inte går på annat sätt, då skall ni på semesterstället på alla sätt försöka få ombyte, och ni skall, om ni nu har hushåll där, försöka att lägga om familjens invanda vanor.

Kom ihåg - spara i tid till semestern. Här ett ganska effektivt sätt att spara. Jag läste om det en gång: det var tal om en ung kontorist, som sparade så, att hon vartannat år hade råd till en lång resa. Hon tänkte inte: "nu sparar jag en krona genom att ej taga bil, eller genom att köpa de här lika starka men ej så eleganta handskarna" hon sparade istället i kilometer och tänkte: "om jag nu spar 3,50, så har jag kommit till Södertälje", nästa kronor hon lade av, förde henne till Linköping och så vidare ut i världen. Sättet är ypperligt, om ni genast spar, i andanom vet, vad ni sparar för. Och, om det nu är till en resa, räknar ut hur långt ni kommer för den kronan, den femman, den tian, som ni sparar.

Hur kort ni nu än semestrat, så kommer ni hem med nya glada, tacksamma ögon och med många beslut, lärdomar och idéer. Så och så skall vi försöka ha det, det och det skall jag ändra, - husmoderns semester är givande för hela familjen.

Husmoderns Köksalmanack 1935

Måndag 15 april 1935

Gold Diggers 1935

Den 15 mars detta år kom den berömda musikalen Gold Diggers 1935 ut i Amerika. En man vid namn Busby Berkeley är skaparen till denna fantastiska show. Det talas om att det inte hade så stor roll om flickorna i musikalen kunde sjunga eller dansa, huvudsaken var att de var fagra. För Berkeley är inte individen viktig utan det är masseffekten av alla flickor han vill åt, i hopp om att ge publiken en maximal skönhetsupplevelse.

I föreställningen bjuder Berkeley på långa linjer av dansande fagra flickor som håller långa bananer i händerna. Det sägs även att det inte bara är flickorn som dansar utan även mängder av pianon och inte nog med det under föreställingen exploderar kanoner som sedan förvandlas till gungstolar.  Många tror att Busby Berkeley är tokig men det kanske krävs en tokig man för att skapa en sådan fantastisk show.

Just nu visas musikalen i Amerika men i vi som arbetar på "Pralinens Veckojournal" är glada att kunna ge er svenskar och läsare en glimt in i Berkeleys makalösa värld. Ni kommer inte att tro era ögon, ni kommer tro att ni drömmer.

Innan ni får drömma er bort måste ni, våra kära läsare, få ta del av handlingen. 

På en lyxig hotell scen sätter regissör Nicoleff upp en show för att få pengar till att betala sina räkningar. Fru Prentiss, som sponsrar showen vill att hennes dotter, Ann, ska gifta sig med miljonären T. Mosely Thorpe, men Ann blir förälskad i Dick Curtis, medan Dicks flickvän gifter sig med Anns bror Humbolt. Men hotell sekreteraren Betty finner en väg för att undvika svårigheterna med gamla Fru Prentiss...

Söndag 14 april

Vänd vacker rygg åt världen.

1) Sitt ned med böjda knän och benen en fot skilda åt, en hand om vart knä. Sträck er uppåt och bakåt, bröstet ut, skuldrorna raka, ansträng sätesmusklerna. Vila sedan. Böj er framåt med rund rygg, ingen spänning i sätesmusklerna. (Först 4 ggr., så vila, så 12 ggr.)

2) Ned på alla fyra, rak rygg, huvudet upp, fingrarna skola vara riktade mot varandra. Böj ned huvudet och drag upp höger ben till bröstet. För så ut höger ben bakåt uppåt. Böj samtidigt armbågarna, håll upp huvudet, rak rygg. Sänk kroppen, så att bröstet nästan vidrör golvet, återtag så den första ställningen och utför rörelsen med vänster ben (3 ggr., vila, 8 ggr).

3) Sitt med högra benet uppdraget till bröstet, det vänstra rakt, händerna om knäna. Rulla bakåt med vänster fot över huvudet och återtag så sittande ställning med alldeles rak rygg och huvudet högt. Knäet användes som hävstång och att stärka ryggen. Sätesmusklerna skola vara indragna, bröstet utskjutet. Första rörelsen 3 ggr., så vila, så andra benet 3 ggr., så vila. Tillsammans 12 ggr.

4) Stå på knä, spänn av huvud och rygg, låt armarna hänga lösa och böj er framåt så långt det går. Börja att resa er uppåt genom att använda de nedre ryggmusklerna, drag sedan långsamt upp bålen. Res er samtidigt upp från knäsittande ställning. Armarna skola under tiden långsamt föras uppåt med slutlig ställning som på 4 b, huvudet litet bakåt, armarna åt sidan och nackmusklerna ospända (drag inte upp skuldrorna). Återtag första ställningen (3 ggr., vila, så 9 ggr.).

5) Sitt med benen utsträckta, händerna på golvet. Inte spända knän. Sätt händerna stadigt i golvet och lyft er. Sträck ut bröstet, drag in sätesmusklerna, höj huvudet. Rörelsen skall kännas mellan skuldrorna och o korsryggen.

6) Lägg er raklång på golvet, ansiktet nedåt, vänster fot riktad bakåt, höger knä under bröstet, armarna sträckta framåt utan spänning. Börja långsamt resa ryggen, drag in sätesmusklerna, men håll huvudet nedåt hela tiden. Fortsätt att resa kroppen uppåt och låt tyngden komma på det utsjkutande knäet. Sträck kroppen  uppåt från höger knä och tag vikten från vänster knä och benet litet uppåt. Huvudet och den övre delen av bröstet skola vara riktade uppåt så mycket som möjligt och armarna utmed sidorna med handflatorna uppåt Återtag så den  första ställningen och drag så fram vänster knä (4 ggr., vila, 8 ggr.).